Låt oss börja vårt samtal med aortaklaffproteser. Låt oss diskutera riskerna med kirurgiska ingrepp för byte av aortaklaff. Dr Anton Titov, MD. Du har gjort tusentals aortaklaffoperationer. Du har använt flera olika tekniker för aortaklaffbyte. Du matchar också noggrant patienterna med den bästa kirurgiska tekniken. Det finns flera olika metoder för aortaklaffbyte. Vilka är riskfaktorerna för operation med aortaklaffbyte? Dr Anton Titov, MD. Hur matchar man patienter med en operationsmetod? Hur minimerar man de kirurgiska riskerna för patienten? Dr Jürgen Ennker, MD. Ja, det är mycket viktigt! Patienten är naturligtvis den viktigaste riskfaktorn. Den anatomiska situationen för aortaklaffen är viktig för kirurgen att förstå. Finns det betydande förkalkningar i hjärtklaffen? Finns det bara en insufficiens i aortaklaffen? Målet är att ersätta den sjuka klaffen med en klaff med en mycket stor öppning. Dr Jürgen Ennker, MD. Jag hittade Medtronic Freestyle aortaklaff. Den kom ut på marknaden 1994. Två år senare, 1996, började jag implantera den här aortaklaffen. Det här är en stentless hjärtklaff. Det är faktiskt bara en rot av grisventilen. Den har en ytbehandling av hjärtklaffen. Så den är inte antigenisk. Man behöver ingen stent. Det sparar en inre diameter. En patient får en Freestyle aortaklaff. Den har en större inre diameter. Den har ett större intraannulärt utrymme. Detta innebär mindre gradienter och snabbare återhämtning av det sjuka myokardiet. Snabbare återhämtning hos patienten efter implantation av aortaklaff. Så detta är mycket viktigt. Utöver detta är en unik egenskap hos Freestyle-ventilen att den levereras som en total aortarot. Den kan alltså användas för att ersätta roten hos patienter med aortarotsaneurysm. Dr Jürgen Ennker, MD. Man kan bli av med aortarotsaneurysm med två tekniker. Den första är total aortarotplastik. Man resekerar patientens ursprungliga aortarot. Sedan måste man åter implantera kranskärlsostien. Den andra tekniken är så kallad aortarotsinkludering. Man implanterar Freestyle-hjärtklaffen inuti patientens aortarot. Naturligtvis måste man också återimplantera kranskärlen. Så detta är en indikation. En annan indikation för hjärtkirurgi vid aortastenos är följande. Patienten kan lida av missmatchning mellan patient och protes. Patienter som har en mycket liten ringformad aortaklaffyta (ringdiameter) behöver en utvidgning av aortaroten. Freestyle hjärtklaff är utmärkt. Den är anpassad för denna förstoring av aortaroten. Eftersom man kan skära in i den icke-koronariska sinus. Då kan man implantera en större Freestyle-ventil. Det är bättre jämfört med en typisk stentilerad ventil. Dr Jürgen Ennker, MD. Man kan använda en icke-koronar sinus i Freestyle-ventilen som ersättning för patientens icke-koronara sinus. Då har man en förstoring som är en eller två grader större än med typiska normala stentilerade hjärtklaffar. Så detta är en stor fördel. Återigen bidrar detta till bättre patientöverlevnad. Patienten mår nämligen mycket bättre efter implantation av denna hjärtklaff jämfört med en rutinmässig stentilerad aortaklaffoperation. Tack för denna mycket bra genomgång av teknikerna för att ersätta aortaklaffen. Du har gått igenom viktiga hjärtklaffar som används vid aortaklaffbyten. Ni har också identifierat ett antal riskfaktorer på patientsidan. De förutspår riskerna med aortaklaffoperationer. Särskilt patientens ålder förutsäger hur väl hjärtkirurgin lyckas. Dr Anton Titov, MD. Du har också studerat och publicerat det i stor omfattning. Vilka är riskfaktorerna på patientsidan för kirurgiska ingrepp för byte av aortaklaffen? Dr Jürgen Ennker, MD. För riskfaktorer på patientsidan har vi riskfaktorpoäng. I Europa använder vi euroSCORE. I USA använder man Parsonnet-poängen. Det finns flera patientrelaterade riskfaktorvariabler. Det är ålder, njursjukdom, lungsjukdom, reoperation, hjärtstatus enligt New York Heart Association, klass 2, 3 eller 4. Dr Anton Titov, MD. Finns det tidigare hjärtinfarkter? Dr Jürgen Ennker, MD. Man har ett antal olika variabler. Så man kan beräkna riskpoängen. Jag började arbeta på Lahr-kliniken. Vi började beräkna patienternas riskfaktorer inför hjärtkirurgi. Vi kan ge en patient en riskpoäng i form av en siffra. Den här poängen återspeglar den risk som patienten löper på vårt sjukhus. Den baseras på erfarenheterna från mer än 15.000 hjärtoperationer. Så alla kan fatta beslut om kirurgiska ingrepp. Beslutet baseras på patientens personliga risk. Det beror på patientens personliga riskfaktorer. Det här är vad vi bör berätta för våra hjärtkirurgipatienter. Så att varje patient kan fatta ett adekvat beslut om att genomgå hjärtkirurgi eller inte.
More from How to...
More from Diagnostic Detectives Network
You may also like to watch
Recently viewed Expert Conversations