Medicinsk behandling av kranskärlssjukdom är ofta lika effektiv som angioplastik eller öppen hjärtkirurgi. Korrekt diagnos av hjärtsjukdom gör att en patient hamnar i rätt behandlingskategori. Läkemedelsbehandling av hjärtsjukdomar minskar risken för hjärtinfarkt och stroke.

Hur behandlar man koronar hjärtsjukdom konservativt? Dr Anton Titov, MD. När är medicinsk behandling av kranskärlssjukdom bäst? Vem har störst nytta av medicinsk behandling av kranskärlssjukdom? När ska man göra angioplastik eller interventionellt ingrepp vid kranskärlssjukdom? Vilken behandling av kranskärlssjukdom fungerar bäst i min situation? Medicinsk behandling av patienter med stabil kranskärlssjukdom. Videointervju med toppexpert inom kardiologi. Second medical opinion säkerställer att diagnosen av kranskärlssjukdom är korrekt och fullständig. Second medical opinion hjälper också till att välja den bästa behandlingsstrategin för kranskärlssjukdom. Sök medicinsk second opinion på kranskärlssjukdom och var säker på att din behandling är den bästa. Prognos och behandling av kranskärlssjukdom. Medicinsk second opinion. Dr Anton Titov, MD. Behandling av kranskärlssjukdom fokuserar ofta på invasiva metoder. Användning av teknik är alltid trendigt. Procedurerna är lukrativa för privata läkarpraktiker. Men vissa studier visar att medicinsk behandling av kranskärlssjukdom ofta kan vara lika effektiv som kirurgiska och endovaskulära ingrepp. Dr Anton Titov, MD. Hur behandlar du kranskärlssjukdom konservativt i din kliniska verksamhet? Vilka är de senaste framstegen inom medicinsk behandling av hjärtsjukdomar? Second Opinion (kardiolog, professor i medicin, Harvard Medical School). Dr Dale Adler, MD. Ibland när vi talar om kranskärlssjukdom måste vi alltid dela in patienterna i olika grupper. Det finns patienter som kanske har genomgått en hjärt-CT-undersökning. Hjärt-CT:n visar att de har kalcium i kranskärlen. Vi säger på lämpligt sätt att dessa patienter har kranskärlssjukdom. De har absolut inga symtom. Ibland sätter man dem på ett löpband. Då skulle de utföra löptest underbart. Inte ens vid hög arbetsbelastning finns det något som tyder på att deras hjärta har problem. Det är en idealisk grupp av patienter. Det här är ett extremt exempel på patienter med kranskärlssjukdom. Det är en idealisk grupp. Dr Dale Adler, MD. Vi kan säga så här om dem. "Det här är en systemisk process. Vi vill använda livsstilsförändringar. Vi vill göra deras kolesterol så lågt som möjligt." Vi använder mycket gärna betablockerare (läkemedel) för att se till att deras blodtryck är perfekt. Vi använder mycket gärna andra läkemedel som gör att blodkärlens slemhinnor blir bättre. Det råder det ingen tvekan om. Det är en grupp patienter som man verkligen kan rikta in sig på och förmodligen hjälpa dem mycket att hålla sig friska och förebygga symtom på kranskärlssjukdom. Forskningsstudien gjordes på en sådan grupp av asymtomatiska kranskärlssjukdomspatienter. Läkare vid Intermountain Healthcare Group tittade på alla sina patienter med diabetes. Och de sa så här. Vi kommer att göra CT-skanningar av hjärtat på dessa patienter. Vi kommer att titta på patienter som har känd kranskärlssjukdom baserat på förkalkning i kranskärlen. Vi ska hantera en grupp asymtomatiska diabetespatienter med mer invasiv behandling. Vi kommer att göra kranskärlsangiogram och titta på deras hjärtfunktion med tekniska metoder. Det fanns en annan grupp diabetespatienter med asymtomatisk hjärtsjukdom. Då fokuserade läkarna på att hantera riskfaktorer för kranskärlssjukdom. Det här är vad studien visade. Ibland hanterar man hjärtsjukdomsriskerna väl i denna population av asymtomatiska patienter. Därför kan de klara sig extremt bra. Dr Dale Adler, MD. Så den delen förstår vi. Nu går vi vidare till en annan patientgrupp. Det här är den grupp patienter som har symtom på kranskärlssjukdom. De kan ha andnöd eller bröstsmärta vid ansträngning. Ibland sätter man dessa symtomatiska patienter på ett löpband. Då upptäcker man ett problem. Det finns stora delar av deras hjärta som inte får tillräckligt med blodflöde. Denna situation med symtomatiska patienter skiljer sig mycket från den första patientgruppen. Dr Anton Titov, MD. Hur ska man behandla dem? Å ena sidan finns det fortfarande läkare som säger detta. Titta på resultaten från kliniska prövningar. Du kan behandla hjärtsjukdomsriskerna hos dessa patienter mycket kraftfullt med mediciner. Då kommer dessa patienter att klara sig bra. Och svaret är att många av dessa patienter kommer att klara sig bra. Man måste bara vara extremt ärlig när man drar slutsatsen att de klarar sig bra. Efter en period av intensiv hantering av riskerna för hjärtsjukdom hos dessa patienter kan man låta dem göra ett löpbandstest igen. Ibland får deras hjärta gott om blodflöde. Men tidigare hade dessa patienter problem med blodflödet. Då mår dessa patienter bra. Men vissa patienter kommer fortfarande att ha problem med sin hjärtfunktion även efter att man har hanterat alla deras hjärtrisker. De kommer fortfarande att uppvisa symtom på hjärtsjukdom under stresstestet. Dr Dale Adler, MD. Då måste dessa patienter flyttas till en aktiv behandlingsgrupp. Detta gjordes i Intermountain Healthcare-studien. Det är dags att behandla hjärtsjukdomen hos dessa patienter mer intensivt. Och det finns en tredje grupp av patienter. De har kranskärlssjukdom som är tillräckligt allvarlig för att behandlas korrekt redan från början. Den här patientgruppen är mycket intressant. Eftersom dessa patienter saknar en reservkapacitet i sin hjärtfunktion. Dr Anton Titov, MD. Ibland inträffar något dåligt i ett kranskärl, och de har redan problem i andra kranskärl. Därför kommer deras hjärta inte att klara sig så bra. Dr Dale Adler, MD. Eftersom det inte finns någon reserv i hjärtats funktion. Därför måste man använda mer invasiva, mer interventionella behandlingsmetoder tidigt i denna patientgrupp. De här patienterna har svårare kranskärlssjukdom. Man kan göra angioplastik i kranskärlen, bypassoperation i kranskärlen, CABG-operation. Medicinsk behandling för kranskärlssjukdom. Dr Anton Titov, MD. Kan man undvika operation eller angioplastik? Kan medicinsk behandling och livsstilsförändringar vara framgångsrika i hjärtsjukdomsterapi?